MAO:64/I/02 och 65/I/02

A:S OCH B:S ANSÖKNINGAR

A och B har i två separata ansökningar yrkat, att marknadsdomstolen undanröjer landskapsstyrelsens beslut beträffande nedannämnda arrendekontrakt. A och B har även yrkat att landskapsstyrelsen åläggs att ersätta både A och B rättegångskostnader med 400 euro inklusive mervärdesskatt.

A arrenderade C:s Wärdshus 1.4.1999. Landskapsstyrelsen beslöt säga upp arrendekontraktet så att kontraktet upphörde att gälla från och med 1.10.2001. Därefter beslöt landskapsstyrelsen att på nytt utarrendera värdshuset omfattande åren 2002-2012 och ordnade i detta syfte en anbudstävlan. Sex stycken anbud inkom inom utsatt tid. De högsta anbuden var B:s anbud på 120.000 FIM/år och A:s anbud på 7 procent av bruttoomsättningen exkl. mervärdesskatt, alternativt 65.403 FIM/år. Det lägsta anbudet var 2.000 euro/år. Landskapsstyrelsen godkände det lägsta anbudet. De nya arrendetagarna hade inte bara gett det lägsta anbudet utan de saknade också utbildning och arbetserfarenhet i branschen enligt landskapsstyrelsens beslutsunderlag.

A ser det som möjligt att den företagsverksamhet hon skulle ha bedrivit i den utarrenderade fastigheten skulle haft en bruttoomsättning på åtminstone omkring 505.000 euro per år under kommande år. Detta skulle ha varit möjligt speciellt med beaktande av att Jansson hållit på och byggt upp restaurangverksamheten under en längre tid och även med beaktande av att det närbelägna Kastelholms slott varit under renovering en längre tid och numera är fullt öppet och kommer att dra en massa turister och ålänningar till området. Sju procent av bruttoomsättningen under tio års tid hade då sammantaget uppgått till en summa som skulle ha överskridit det för år 2002 stadgade tröskelvärdet vid upphandling. Landskapsstyrelsen borde av denna anledning ha tillämpat landskapslagen (LL) angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling och landskapsförordningen om offentlig upphandling, vilket innebär att utannonseringen i detta fall inte skett enligt lagstadgade kriterier. Eftersom beslutet belastas av ett formellt fel bör det undanröjas. Offentlig upphandling får göras utan anbudstävlan endast av särskilda skäl. Syftet med en anbudstävlan är att trygga jämbördigt och icke-diskriminerande bemötande och att anta det ekonomiskt förmånligaste anbudet. I detta fall har anbudsgivarna inte behandlats objektivt och icke-diskriminerande emedan det lägsta anbudet accepterats. Det har inte funnits några särskilda skäl att inte ordna en reell anbudstävlan eller avstå från att anta det högsta anbud som givits.

Om besvärsmyndighetens bedömning är att anbudssummorna understigit det för år 2002 stadgade tröskelvärdet borde landskapsstyrelsen ha följt bestämmelserna rörande disponering av anslag i 2002 års budget. Enligt dessa bestämmelser skall vid upphandling eftersträvas att det totalekonomiskt förmånligaste anbudet antas med beaktande av de i anbudsförfrågan angivna villkoren. Bedömningen av vilka anbud som skall antas bör ske utgående från de kriterier som angivits i anbudsförfrågan. I allmänhet skall så få urvalskriterier som möjligt användas. Landskapsstyrelsen har i detta fall uppgett att val av arrendetagare bedöms utifrån erfarenhet av och utbildning inom restaurang och turistbranschen, den tilltänkta inriktningen, referenser och anbudssumma. De personer som valdes till arrendetagare gav det lägsta anbudet och saknade utbildning och erfarenhet i branschen. De som gav högre anbud hade alla erfarenhet av restaurang- och turistbranschen och endel hade också utbildning i branschen. Landskapsstyrelsen har med andra ord helt frångått alla övriga urvalskriterier förutom den tilltänkta inriktningen. De mera objektiva urvalskriterierna har landskapsstyrelsen inte gett någon betydelse. Landskapsstyrelsen har genom ovannämnda förfarande även brutit mot den förvaltningsrättsliga objektivitetsprincipen. Landskapsstyrelsens beslut bör således upphävas och undanröjas.

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BEMÖTANDE

Ålands landskapsstyrelse har krävt att de anförda besvären i första hand avvisas utan prövning då talan väckts vid fel instans, i andra hand att besvären förkastas såsom ogrundade. Landskapsstyrelsen har även motsatt sig de yrkade rättegångskostnaderna.

I enlighet med 1 § 2 mom. 5 punkten LL angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling skall lagen tillämpas på upphandling som görs av landskapsstyrelsen, under landskapsstyrelsen lydande myndigheter och inrättningar, kommunala myndigheter samt övriga upphandlingsenheter vid upphandling som överskrider de av EU fastställda tröskelvärdena. Anbuden inlämnade till arrenderingen av C:s Värdshus överskred inte det fastställda tröskelvärdet.

Av förordningens 4 § 2 mom. 1 punkten framgår vidare att ett kontrakt om förvärv eller hyrning av fast egendom, byggnader eller rättigheter i anslutning till sådana oberoende av finansieringsformen eller betalningssättet inte utgör ett sådant tjänsteupphandlingskontrakt som avses i förordningen. Nämnda förordning är således överhuvudtaget inte tilllämplig på anbudsförfarandet för Värdshuset C. Inte heller lagen om offentlig upphandling omfattar uthyrning av fast egendom. Utifrån ovannämnda har landskapsstyrelsen inte begått något formellt fel vid utannonseringen av Värdshuset C.

Landskapsstyrelsen har inte frångått urvalskriterierna i bedömningen av anbuden för Värdshuset C. En helhetsbedömning av de i anbudshandlingarna uppställda urvalskriterierna har gjorts. Vid uthyrning av fastigheter bör inte regelverket om offentlig upphandling tillämpas, varför landskapsstyrelsens beslut endast skall bedömas utifrån de urvalskriterier som uppställdes i anbudshandlingarna. Ändringssökandens talan bör avvisas utan prövning då marknadsdomstolen inte utgör laga forum. Ändringssökande har korrekt meddelats om möjligheterna att söka ändring genom talan till högsta förvaltningsdomstolen.

GRUNDERNA FÖR MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Offentlig upphandling regleras i landskapet Åland av landskapslagen angående tillämpning i landskapet Åland av lagen on offentlig upphandling och landskapsförordningen om offentlig upphandling. Enligt 1 § landskapslagen skall lagen om offentlig upphandling med i land-skapslagen angivna undantag äga tillämpning i landskapet Åland vid upphandling som görs av landskapsstyrelsen. Enligt 1 § landskapsförordningen skall med de avvikelser som anges i förordningen och som följer av landskapslagen angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling i landskapet Åland tillämpas förordningen om sådan upphandling av varor, tjänster och byggnadsentreprenader som överstiger tröskelvärdet.

Begreppet offentlig upphandling har definierats i 4 § lagen om offentlig upphandling. Med upphandling avses i sagda stadgande köp, hyrning eller motsvarande transaktioner som gäller varor och tjänster samt upplåtande på entreprenad (4 § 1 punkten). Enligt förenämnda förordning om sådan upphandling av varor, tjänster och byggnadsentreprenader som överstiger tröskelvärdet, utgör inte ett kontrakt om förvärv eller hyrning av fast egendom, byggnader eller rättigheter i anslutning till sådana, ett i förordningen avsett tjänsteupphandlingskontrakt. Inte heller i EU:s direktiv om offentliga tjänsteupphandlingar (92/50/EEG) avses med ett kontrakt om offentlig tjänsteupphandling ett kontrakt om förvärv eller hyrning av jord, byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter i anslutning till sådana.

Det framgår av handlingarna att det i ansökningarna avsedda ärendet gäller hyrning av fast egendom. Det har inte visats att arrendekontraktet skulle ha anknytning till sådana transaktioner som avses i lagen om offentlig upphandling.

På ovan anförda grunder anser marknadsdomstolen, att i ansökningarna anförda ärendet faller utanför tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling. Marknadsdomstolen är sålunda med beaktande av 9 § lagen om offentlig upphandling inte behörig att pröva ärendet.

Emedan ärendet avgjorts på detta sätt har sökandena inte rätt att få sina rättegångskostnader ersatta. Ålands landskapsstyrelse kan sålunda inte åläggas att ersätta sökandenas rättegångskostnader.

MARKNADSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Marknadsdomstolen avvisar A:s och B:s ansökningar.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Med stöd av 12 § lagen om offentlig upphandling får ändring i detta beslut sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Trots besvären skall marknadsdomstolens beslut iakttas om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Ärendet har avgjorts av marknadsdomstolens lagfarna ledamöter Irma Telivuo, Olli Mäkinen och Minna Hammarberg.